Kremering eller jordfästning: så skiljer de sig åt

Uppdaterad 29 september 2026

I Sverige kan en person antingen kremeras eller jordfästas, och därefter gravsättas på en begravningsplats. Vilket val som passar beror på den avlidnes önskemål, tro och familjens vilja. Här är en kort översikt.

Jordfästning

Vid en jordfästning läggs kistan i en grav. Ceremonin kan hållas i kyrka, kapell eller vid graven. Kistan förs till kyrkogården och gravsätts, ofta i direkt anslutning till ceremonin eller vid ett senare tillfälle.

Kremering

Vid kremering bränns kistan tillsammans med den avlidne och askan samlas i en urna. Urnan kan gravsättas på en begravningsplats, ofta i en urngrav eller ett kvarter för askgravar. Ceremonin kan hållas före eller efter kremeringen, och många väljer att ha kistan närvarande vid ceremonin.

Gravplats och askans plats

Gravplatser upplåts av begravningshuvudmannen, och avgiften för gravrätt bestäms av begravningshuvudmannen, som oftast är Svenska kyrkan. Kontakta kyrkogårdsförvaltningen där du bor för att ta reda på hur länge gravrätten gäller och vilka val som finns. Om du vill sprida askan på annan plats än en begravningsplats gäller särskilda regler. Kontakta länsstyrelsen och kyrkogårdsförvaltningen i god tid, eftersom tillstånd och villkor kan skilja sig åt.

Att tänka på

Prata med familjen om önskemål tidigt. Fråga byrån vilka alternativ som finns i just din kommun och vad de kostar. Det finns inget rätt eller fel val, och du behöver inte fatta alla beslut samtidigt.